Det jag fruktar och är negativ till är omfattning och releaseplan för dem.

Som det ser ut nu (utifrån de toppdomäner som ansökts) så handlar det om flera hundra toppdomäner av den typ du tar som exempel. När de blir godkända så kommer de av sina ägare vilja komma ut på marknaden så fort som möjligt och då i konkurrens med hundratals andra. MEN innan de kommer ut på marknaden så kommer VARJE ägare att tillåtas reservera 2500 egna domäner (mycket sannolikt de “bästa” nyckelordsdomänerna) sen kommer det följas av en eller flera sunriseperioder, där varumärkesinnehavare tillåts förtur (och vi känner ju till historiskt av hur nyregistrerade varumärken varumärken registreras under de mest komiska klasser för att manipulera detta förfarande, sen efter det så kommer landrush, där allt släpps fritt en speciell tidpunkt – och även det förfarandet manipuleras av de mest kunniga snapaktörerna (Glöm inte EURid-landrushen med 400 nybildade “spökregistrarer” som norpade 70 000+ bättre domäner).

Risken är alltså ÖVERHÄNGANDE att avsikten med att ge “vem som helst” fler möjligheter till ett bra eller mer passande domännamn kommer att vara minimal. De bättre domänerna kommer alltså mycket sannolikt hamna i portföljer hos etablerade vad du kallar “domänpirater”..med samma prisbild av andrahandsmarknaden som idag..

Och då har vi inte ens tagit upp vad dessa hundratals toppdomäner kommer att skapa tillfällen för domännamnsskojare (av typen ..”jag har en kund.. registrera ditt domännamn under andra toppdomäner..vi ger dig förtur..10*normalpris..du måste bestämma dig nu..)

TÄNK om ICANN tänkt till lite innan och portionerat ut 5 toppdomäner åt gången..

Peter Forsman | internetsweden.se