När jag tittar tillbaka på Internetsweden ser jag att mycket av det jag försöker göra i dag egentligen började för länge sedan.

Redan för 12-14 år (och ännu äldre fragment) sedan fanns ambitionen att samla guider, förklaringar, länkar och metodstöd kring sådant som domännamn, bluffakturor, källkritik, öppna sökningar och internetrelaterade bedrägerier. Det fanns försök med guider, utbildningssidor, länksamlingar och olika kunskapsytor – bland annat sådant som en gång låg i eller kring Infokollen.se (som jag skapade som ett stöd för brottsbekämpande myndigheter).

Mycket av det var nog rätt tänkt då. Men det blev ofta statiskt, utspritt och svårt att hålla levande.

Internetsweden 2.0 är ett försök att göra om det arbetet på ett lite mer genomtänkt sätt.

Från bloggflöde till kunskapsyta

Internetsweden har länge varit en plats för analyser, iakttagelser, ifrågasättanden och texter om bedrägerier, domäner, internetmissbruk och digital risk. Blogg/analysinläggen är fortfarande viktiga. För de fångar ofta aktuella händelser, resonemang, exempel, trender och utveckling över tid.

Men enbart blogginlägg räcker inte, tycker/inser jag. Inte för det jag försöker åstadkomma i alla fall.

Ett blogginlägg försvinner snabbt ned i flödet. Det kan vara relevant länge, men blir svårare att hitta när nytt material publiceras. Därför behöver Internetsweden också mer framträdande statiska kunskapssidor: sidor som förklarar grunderna, samlar återkommande frågor och hjälper läsaren att förstå hur olika spår kan kontrolleras.

Det är tanken som ligger bakom det jag försökt skapa, med det jag kallar “Internetsweden 2.0”.

Målet är inte att göra sidan mer komplicerad. Tvärtom – målet är att försöka göra det ofta ganska svåra, lite enklare att förstå.

Varför nu?

En viktig anledning är rapporten från juni 2026: Från bluffakturor till kriminella ekosystem 2013-2026 .

Den rapporten blev för mig en tydlig påminnelse och uppvaknande om hur mycket som har förändrats – men också hur mycket som fortfarande känns igen.

Bluffakturor, vilseledande försäljning, falska kundtjänster, domänmissbruk, kapade eller imiterade uppgifter, målvakter, betalningsspår, social manipulation och teknisk infrastruktur är inte isolerade företeelser. De är ofta delar av längre kedjor och bredare ekosystem, där delar, roller eller kedjelänkar ofta “återbrukas”.

Det går inte längre att bara varna för en enskild faktura, en enskild domän eller en enskild webbplats och tro att det räcker. För det gör det inte – de är alla utbytbara och ersätts snabbt av alternativ.

Fler behöver förstå hur uppläggen byggs, förändras och återkommer. Fler behöver kunna ställa bättre kontrollfrågor. Fler behöver kunna skilja mellan observation, indikator, hypotes, relation och bevis. Och även om bedömningarna kan skilja sig åt mellan oss som ser dem, så är det viktiga nyansskillnader som är väl värda att poängtera.

Guider som praktiskt stöd

En del av Internetsweden 2.0 handlar om steg-för-steg-guider. De är tänkta som enkla ingångar för den som behöver kontrollera något konkret. Inte som facit, utan som stöd för att börja rätt – se, analysera, dokumentera och förstå den större bilden.

Metodtexter som hjälper läsaren att tänka rätt

Vid sidan av guiderna finns metodtexter. De handlar inte bara om vad man kan kontrollera, utan om hur man bör tänka.

Kunskapssidorna ska synas mer

En genomgående tanke med Internetsweden 2.0 är att de statiska kunskapssidorna ska få en tydligare roll (vänstermenyn).

De ska inte ligga gömda som gamla undersidor som bara hittas av den som redan vet vad den söker. De ska fungera som återkommande ingångar till metod, guider, länkar och förklaringar.

Därför byggs sidan med tydligare avdelningar för fördjupning, bedrägerier, domäner, OSINT, rapporter, utbildning och bakgrund.

• Fördjupning och analys
• Bedrägerier
• Domäner och infrastruktur
• OSINT och öppna källor
• Rapporter och publikationer
• Utbildning och föreläsningar
• Om Internetsweden

Tanken är att blogginlägg, guider, metodtexter och rapporter ska hänga ihop. Ett aktuellt inlägg ska kunna peka vidare till en metodtext. En metodtext ska kunna peka vidare till en guide. En guide ska kunna peka vidare till källor, dokumenteringsmallar och fördjupning.

Det ska bli lättare att gå från “det här ser märkligt ut” till “så här kan jag börja förstå och kontrollera det”.

Inte facit – utan bättre kontrollfrågor

Internetsweden 2.0 är inte. och har aldrig varit tänkt som en domstol, ett register över skyldiga eller ett facit över vad som är sant i varje enskilt fall.

Det är en kunskapsyta för att identifiera risker.

Målet är att hjälpa fler att förstå skillnaden mellan signal och slutsats, mellan tekniskt spår och skuld, mellan synlig roll och faktisk kontroll, mellan misstanke och bevis.

Alla behöver inte bli specialister på DNS, bolagsmålvakter, bankgiron, e-postheaders, annonser, domänhistorik eller OSINT. Men fler behöver förstå tillräckligt mycket för att ställa bättre frågor, dokumentera bättre och se när något inte hänger ihop.

Ett försök att bidra

Jag har arbetat med de här frågorna väldigt länge. Och ibland (eller ganska ofta) känns det som att utvecklingen går snabbare än samhällets förmåga att förstå den. Nya upplägg, nya fasader, nya domäner, nya målvakter och nya tekniska möjligheter dyker upp snabbare än varningar och motåtgärder hinner spridas.

Men det betyder inte att man ska eller kan ge upp.

Internetsweden 2.0 är mitt sätt att (försöka) bidra till att fler ser och förstår.

Inte genom att göra det svåra enkelt på ett felaktigt sätt, utan genom att göra det svåra lite mer begripligt. Genom att visa hur man kan börja nysta. Genom att lyfta fram de delar som ofta ligger under ytan. Genom att samla mina gamla ambitioner i en ny struktur/förpackning.

Det är fortfarande ett pågående arbete.

Men riktningen är tydlig: mer metod (eller vad man ska kalla det – “hur jag tänker”), fler guider, (förhoppningsvis) bättre förklaringar, tydligare länkar mellan materialet och ett starkare fokus på hur bedrägerier och digitala riskmiljöer faktiskt (oftast) hänger samman/ihop.