Internetsweden 2.0 metod

Varför en domän inte är ett bevis - men ofta ett bra startspår

Domänspår ska öppna frågor, inte stänga dem.

Domäner kan visa timing, imitation, infrastruktur och återanvändning. Men en domän är sällan bevis i sig.

Metodisk kärna

Delad hosting, molntjänster, CDN, registrarer och namnservrar kan skapa falska samband.

Styrkan ökar när domänspåret sammanfaller med e-post, redirect, bolagsuppgifter, betalspår eller återkommande text och mallar.

Domänanalys ska därför presenteras som kontrollfrågor och indikatorer.

Illustration som visar hur en domän kan fungera som ett startspår till bredare kontext.
Illustration: en domän är sällan slutpunkten. Den öppnar vidare frågor om registrering, DNS, e-post, webbmiljö, kontaktvägar, bolagskopplingar och andra sammanhang.

Domänen som adresskylt

En domän är som en adresskylt. Skylten kan sättas upp med riktiga, falska eller kapade uppgifter. Om skylten tas ner kan en ny skylt sättas upp som pekar mot samma plats, samma infrastruktur eller samma upplägg.

Frågan är därför inte bara vem som äger domänen, utan hur den används, vilka tekniska spår den lämnar och vad den hänger ihop med.

PDF-version kommer

Kommande nedladdningsbar PDF-version.

Förklaringsmodell

Förstå händelsekedjan bakom brottet

Bedrägerier och internetrelaterade brott är sällan enstaka händelser. Det synliga brottet är ofta bara mitten av en längre kedja: förberedelser, teknisk infrastruktur, roller och målvakter före brottet - och betalflöden, skiktning, växling eller återinvestering efteråt.

Före brottetDomäner, bolag, konton, telefonnummer, identiteter, annonser och teknisk infrastruktur byggs upp.
Det synliga brottetOffret möter webbplatsen, fakturan, SMS:et, samtalet, annonsen, e-posten eller transaktionen.
Efter brottetPengar, värden och ansvar flyttas vidare genom mottagare, målvakter, mulor, bolag, varor eller nya upplägg.

Läs mer om händelsekedjan och isbergsmodellen