Internetsweden 2.0 guide

Så läser du en URL utan att bli lurad

Protokoll, subdomän, huvuddomän, toppdomän, sökväg och parametrar.

Många bluffar bygger på att läsaren ser ett känt namn i adressen men missar vilken domän som faktiskt kontrollerar sidan.

https://login.example.se/konto/uppdatera?id=123
protokollsubdomänhuvudnamn/SLDtoppdomän/TLDsökväg/katalogparameter

Kontrollfråga: vem kontrollerar den faktiska huvuddomänen? polisen.se.example.com tillhör example.com, inte polisen.se.

Steg för steg

  1. Dela upp URL:en i protokoll, subdomän, huvudnamn, toppdomän, sökväg och parametrar.
  2. Identifiera vilken del som är den faktiska huvuddomänen.
  3. Kom ihåg att polisen.se.example.com tillhör example.com, inte polisen.se.
  4. Var uppmärksam på bindestreck, extra ord, typo-varianter och alternativa toppdomäner.
  5. Kontrollera IDN/Punycode om tecken ser avvikande eller förvillande ut.
  6. Jämför länken med den adress organisationen själv använder i officiella kanaler.
  7. Dokumentera både den synliga länken och den faktiska destinationen.

Viktig metodnotering

En URL är inte bara text. Den visar vem som kontrollerar adressen, och ibland också hur bedragaren försöker styra din uppmärksamhet.

Relaterat

PDF-version kommer

Kommande nedladdningsbar PDF-version.

Förklaringsmodell

Förstå händelsekedjan bakom brottet

Bedrägerier och internetrelaterade brott är sällan enstaka händelser. Det synliga brottet är ofta bara mitten av en längre kedja: förberedelser, teknisk infrastruktur, roller och målvakter före brottet - och betalflöden, skiktning, växling eller återinvestering efteråt.

Före brottetDomäner, bolag, konton, telefonnummer, identiteter, annonser och teknisk infrastruktur byggs upp.
Det synliga brottetOffret möter webbplatsen, fakturan, SMS:et, samtalet, annonsen, e-posten eller transaktionen.
Efter brottetPengar, värden och ansvar flyttas vidare genom mottagare, målvakter, mulor, bolag, varor eller nya upplägg.

Läs mer om händelsekedjan och isbergsmodellen