Kläder, gelatin och momskaruseller – varan är bara verktyget

Analys | Momsbedrägerier, MTIC och gränsöverskridande systemexploatering

Inom fem dagar har Europeiska åklagarmyndigheten EPPO publicerat två helt olika ärenden som tillsammans illustrerar en central poäng: när skatte- och tullsystem angrips är varan ofta sekundär. Kläder, mobiltelefoner, bilar, bränsle, metaller eller gelatin kan fylla samma funktion som bärare av fakturor, gränsöverskridande transaktioner och ekonomiska värden.

Kläder från Kina – mer än 33 miljoner euro i moms försvann

Den 10 augusti 2026 meddelade EPPO i Venedig att en domare i Milano beslutat om husarrest för två personer som misstänks ha styrt och använt ett stort antal bolag i ett momskarusellupplägg kopplat till import av kläder från Kina till EU.

Enligt EPPO identifierade Guardia di Finanza ett kinesiskt par med operativ bas i Milano som huvudmisstänkta. Sedan 2019 ska de i praktiken ha kontrollerat ett stort antal bolag som användes för att dölja olaglig införsel av varor till Italien och den efterföljande försäljningen på den italienska hemmamarknaden utan att den moms som skulle betalas på försäljningen faktiskt kom staten till del.

Bolagen stod formellt på personer utan tillgångar och utan tidigare belastning. EPPO skriver samtidigt att dessa formella företrädare kan ha saknat faktisk kontroll över bolagen och i vissa fall även kan ha varit omedvetna om vad verksamheterna användes till. Det är en viktig detalj: en bolagsföreträdare i registren behöver inte vara den verkliga operatören bakom transaktionskedjan.

Analysen av de deltagande bolagen visade enligt EPPO att flera så kallade missing trader-bolag hade genererat försäljning för miljontals euro utan att fullgöra sina skatteredovisningsskyldigheter. Den beräknade momsundandragningen överstiger 33,4 miljoner euro.

Vad säger 33,4 miljoner euro om den underliggande handeln?

Italiens ordinarie momssats är 22 procent. Om man, enbart som ett pedagogiskt räkneexempel, antar att hela den undandragna momsen på 33,4 miljoner euro härrör från försäljning beskattad med 22 procent, motsvarar det en beskattningsbar försäljning på ungefär 151,8 miljoner euro exklusive moms, eller cirka 185,2 miljoner euro inklusive moms.

Det illustrerar varför momsbedrägerier snabbt blir miljardaffärer. Den synliga skadan är den uteblivna skatten, men för att skapa en sådan momsvolym krävs normalt mycket stora fakturerade värden bakom den.

Operation Gummy Bear – en annan mekanism och en helt annan vara

Fem dagar tidigare, den 5 augusti, beskrev EPPO en separat utredning med kodnamnet Operation Gummy Bear. Den leds från Frankfurt och gäller misstänkt tullundandragande, inte det italienska momskarusellärendet.

Ett bolag i Baden-Württemberg misstänks ha importerat kollagenråvara från ett närstående bolag i Brasilien och bearbetat råvaran till gelatin. Gelatinet levereras därefter till tillverkare inom bland annat livsmedels-, läkemedels- och hälsovårdsindustrin, exempelvis för fruktgeléer och gummibjörnar.

Misstanken är att det brasilianska bolaget först fakturerade ett lägre pris som användes som tullvärde vid importen. Senare under året ska ytterligare debiteringar för samma produkter ha skickats utan att dessa lades till tullvärdet. EPPO uppskattar den möjliga tullförlusten till omkring 285 000 euro under perioden 2021-2023. Sökningar genomfördes i Brasilien, Tyskland och Belgien.

Gummy Bear är alltså inte MTIC. Men tillsammans med klädärendet visar det hur gränsöverskridande handel kan angripas på flera nivåer: tullvärde, moms, bolagskontroll, fakturering, skenföreträdare och betalningsflöden. Produkten varierar. Angreppet riktas mot kontrollsystemet.

Varan är inte brottet – den är en bärare

Den stora svenska och europeiska MTIC-vågen från 2019 och framåt förknippades starkt med mobiltelefoner och annan konsumentelektronik. Sverige införde senare omvänd skattskyldighet för bland annat mobiltelefoner, integrerade kretsar, spelkonsoler, surfplattor och bärbara datorer för att minska just denna typ av momsbedrägerier.

Det kan därför vara lätt att få intrycket att MTIC är ett elektronikbrott. Det är det inte. Europeiska myndigheter beskriver traditionella MTIC-upplägg med bland annat mobiltelefoner, portabel elektronik och ädelmetaller. EPPO-utredningar har under senare år dessutom omfattat exempelvis bilar, bränsle och nu kläder.

Det intressanta med klädärendet är att det också nyanserar den klassiska bilden av att varan måste ha extremt högt värde i förhållande till vikt och volym. Elektronik och lyxbilar fungerar väl eftersom stora värden kan flyttas i relativt få enheter. Kläder visar att samma ekonomiska effekt också kan byggas genom stor volym. Bränsle visar att uppläggen kan fungera i bulkmarknader. Det centrala är inte exakt vilken produkt som används, utan om handelsflödet kan bära stora fakturavärden och trovärdiga gränsöverskridande transaktioner.

• Varan kan vara dyr per enhet, som bilar eller elektronik.
• Den kan vara billigare per enhet men säljas i mycket stora volymer, som kläder.
• Den kan vara en råvara eller industriprodukt med internationella leveranskedjor.
• Den kan cirkulera genom flera bolag utan att användas eller förändras nämnvärt.
• Det avgörande är att fakturor, momspositioner, bolagsroller och gränsöverskridande försäljningar kan utnyttjas.

Det var också kärnan i min tidigare genomgång av Huracán – dubbel momsstöld på samma bil. Där kunde samma värdebärare först ingå i en gränsöverskridande MTIC-kedja och därefter få sin momshistorik manipulerad för att säljas vidare med felaktig vinstmarginalbeskattning. Samma bil, två olika angrepp mot momssystemet.

Sverige: 16,4 miljarder kronor per år

Här är det viktigt att använda rapportens begrepp korrekt. ESO placerar EU-momskarusell under kriminella transaktioner – bedrägeri mot EU och anger ett punktestimat på 16 363 miljoner kronor i årlig omsättning samt 16 035 miljoner kronor i beräknad vinst, uttryckt i 2024 års fasta priser. Rapporten har ingen separat kolumn som heter samhällsekonomisk skada, men eftersom nästan hela det uppskattade transaktionsvärdet samtidigt redovisas som kriminell vinst är det rimligt att beskriva den direkta ekonomiska skadan av denna typ av bedrägeri som liggande i storleksordningen 16 miljarder kronor per år. Strikt källmässigt är dock 16,4 miljarder ESO:s omsättningsestimat, medan vinstestimatet är cirka 16,0 miljarder.

För den praktiska riskbilden förändrar den terminologiska precisionen inte storleksordningen: momskaruseller är inte ett marginellt skatteproblem. De utgör en miljardindustri som angriper statens intäkter, snedvrider konkurrensen och skapar kapital som kan föras vidare in i andra delar av den kriminella ekonomin.

Det verkliga mönstret är produktoberoende

När en viss bransch blir hårdare reglerad eller myndigheter och marknadsaktörer lär sig känna igen ett upplägg, finns ett tydligt incitament att flytta handeln till andra produkter, andra bolag eller andra led i värdekedjan. Därför är det riskabelt att bygga kontrollsystem som främst letar efter gårdagens vara.

Det som behöver följas är i stället beteendet: nystartade eller tunna bolag med snabbt växande omsättning, formella företrädare utan rimlig ekonomisk kapacitet, stora gränsöverskridande flöden, kedjor av närstående eller kortlivade bolag, avvikande prissättning, återkommande momspositioner, snabba betalningsflöden och handel där den ekonomiska logiken blir svår att förklara utan skattefördelen.

Elektronik var aldrig själva kärnan i MTIC. Bilen i Huracán var inte kärnan. Kläderna i det nya italienska ärendet är inte kärnan. Och gelatinet i Gummy Bear är inte kärnan i den separata tullutredningen.

Kärnan är möjligheten att använda legitim internationell handel som infrastruktur för att flytta värden, skapa skattefördelar och göra ansvarsförhållandena svårare att se.

Analysen bygger på öppna källor och publicerade uppgifter från EPPO, ESO och andra angivna källor. Misstänkta personer ska betraktas som oskyldiga till dess att skuld har fastställts genom lagakraftvunnen dom. AI har använts som språk- och strukturstöd i bearbetningen.