Den 14 juli 2026 berättade Europeiska åklagarmyndigheten EPPO om nya tillslag i Grekland mot ett misstänkt omfattande MTIC-upplägg.

Utredningen visar ännu en gång varför momskaruseller inte kan betraktas som isolerade skattebrott i ett enskilt land. När ett upplägg stoppas, en bolagskedja avvecklas eller ett nätverk åtalas dyker nya strukturer upp någon annanstans. Varorna, bolagen och personerna kan variera, men den grundläggande brottsmodellen återkommer.

Bolagsnätverk i fyra EU-länder

EPPO:s utredning i Aten inleddes för närmare ett år sedan. Den har enligt myndigheten hittills identifierat ett komplext nätverk av bolag etablerade i:

• Bulgarien
• Cypern
• Tjeckien
• Grekland

Bolagen misstänks ha använts för handel med mindre elektroniska varor inom EU. Mellan 2021 och 2025 ska de misstänkta ha utnyttjat kedjor av så kallade missing traders – bolag som används för att skapa en momsskuld men som därefter inte betalar in momsen.

Upplägget ska både ha gjort det möjligt att undvika betalning av moms och att begära återbetalning av moms som aldrig hade betalats in från början.

Siffrorna ska hållas isär. EPPO beskriver minst 46,9 miljoner euro i misstänkta förluster för EU:s och Greklands budgetar. Därutöver finns indikationer på ytterligare 24,2 miljoner euro i moms som antingen inte betalats eller redovisats felaktigt.

Så fungerar brottslogiken

Vid MTIC-bedrägerier utnyttjas reglerna för momsfri handel mellan momsregistrerade företag i olika EU-länder. En vara kan föras in från ett annat medlemsland utan att säljaren lägger på moms. När varan därefter säljs vidare inom mottagarlandet ska moms tas ut och redovisas.

1. En vara förs över gränsen mellan två EU-länder utan moms.
2. Ett bolag säljer varan vidare nationellt och tar ut moms från köparen.
3. Bolaget försvinner eller töms utan att betala in momsen – en missing trader.
4. Varorna och fakturorna fortsätter genom flera bolag, ibland via buffertbolag som ska få handeln att framstå som legitim.
5. Ett exporterande bolag säljer varorna vidare momsfritt till ett annat EU-land och kan samtidigt begära tillbaka ingående moms som aldrig betalats in tidigare i kedjan.

Elektronik är särskilt användbar som värdebärare eftersom varorna kan vara små, dyra, standardiserade och enkla att flytta mellan bolag och länder. Samma telefoner eller elektroniska produkter kan i avancerade upplägg cirkulera genom flera handelsled utan att ens lämna sina förpackningar.

Det är därför missvisande att enbart studera den fysiska varan. Den centrala produkten i karusellen är i praktiken den momsposition, faktura och återbetalningsrätt som handeln skapar.

Tillslagen följde pengarna

Vid tillslagen, som genomfördes veckan före EPPO:s publicering den 14 juli, genomsöktes både bolagens lokaler och bostäder som tillhör personer i företagsledande ställning. Insatsen omfattade platser i Attika och Kastoria.

Utredarna beslagtog bland annat:

• omfattande dokumentation och bokföringsmaterial,
• digital bevisning,
• 99 000 euro i kontanter,
• tre lyxbilar.

Samtidigt frystes kryptovalutor till ett värde av cirka 900 000 euro och andra digitala tillgångar värda omkring 4,5 miljoner euro. Enligt de grekiska myndigheterna är det den största frysningen av digitala tillgångar som hittills har genomförts i landet.

Beslut fattades också om att frysa 88 fastigheter med ett uppskattat sammanlagt värde på mer än 4,5 miljoner euro, tillsammans med flera bankkonton. Den grekiska penningtvättsmyndigheten bistod dessutom med att identifiera och frysa konton i andra EU-länder.

Länderna känns igen från min tidigare kartläggning

Det finns en särskild omständighet i EPPO:s publicering som jag personligen reagerar på. I min tidigare kartläggning av misstänkta MTIC-strukturer med kopplingar till Sverige och övriga EU observerade jag bolag, webbplatser och handelsaktörer med anknytning till samtliga fyra länder som nu nämns i den grekiska utredningen:

• Bulgarien,
• Cypern,
• Tjeckien,
• Grekland.

Det innebär inte att de aktörer eller strukturer som jag tidigare observerade är en del av den nu aktuella EPPO-utredningen. Jag saknar helt underlag för att fastställa en sådan koppling. Det är också möjligt att verksamheterna har pågått parallellt, utan någon direkt organisatorisk förbindelse.

Samtidigt är överlappningen analytiskt intressant. Länder som Bulgarien, Cypern, Tjeckien och Grekland återkommer i olika europeiska handels- och bolagskedjor, men de kan fylla helt olika funktioner i respektive upplägg. Ett land kan användas för registrering av handelsbolag, ett annat för fakturering, betalningsflöden, lagerhållning, bulvaner eller för att skapa den gränsöverskridande handel som krävs för MTIC-bedrägeriet.

Det som kan konstateras är därför inte att min tidigare kartläggning och EPPO:s utredning hör samman, utan att samma geografiska miljöer återkommer i flera observationer av misstänkta MTIC-strukturer.

Samma hydra – men inte nödvändigtvis samma nätverk

Det finns i nuläget ingenting i EPPO:s publicering som visar att den grekiska utredningen är direkt sammankopplad med min tidigare kartläggning eller med andra större MTIC-operationer som Admiral, Moby Dick, Vortex eller Goliath.

Däremot känns själva brottslogiken och infrastrukturen igen:

• bolag etablerade i flera länder,
• handel med lättflyttad och värdefull elektronik,
• missing traders som skapar obetalda momsskulder,
• felaktiga eller misstänkt bedrägliga momsutbetalningar,
• bolagsföreträdare, bulvaner och möjliggörare,
• penningtvätt genom både traditionella och digitala tillgångar.

Det är just denna återanvändbara brottsinfrastruktur som gör MTIC så svårbekämpat. Nationellt kan varje bolag, webbplats, transaktion eller momsdeklaration se begränsad ut. Först när information från flera bolag, tidsperioder och länder kopplas samman kan en större struktur börja framträda.

Från skattebrott till organiserad brottsekonomi

I mitt tidigare inlägg Global internetexplosion, Pig Butchering, SMS-blasters och MTIC – Hotbild och svenska utmaningar beskrev jag varför momskaruseller måste ses som betydligt mer än komplicerade skatteupplägg.

MTIC skapar stora och snabbt tillgängliga brottsvinster. Vinsterna kan därefter användas för att finansiera andra kriminella verksamheter, investeras i legala och illegala tillgångar eller tvättas genom internationella finansiella strukturer.

Den grekiska utredningen ger ett konkret exempel på hela kedjan:

Slutsats – ett av våra största bedrägeriproblem är nästan osynligt

Den nya EPPO-utredningen i Grekland ska därför inte betraktas som ännu ett avgränsat skatteärende bland många andra. Den visar samma återkommande brottslogik som i flera tidigare europeiska MTIC-utredningar: varor förs genom gränsöverskridande bolagskedjor, moms faktureras men betalas inte in och andra aktörer begär avdrag eller återbetalning för moms som aldrig har nått staten.

I den tidigare analysen Huracán – dubbel momsstöld på samma bil framgår hur samma högvärdiga vara kan utnyttjas i två skilda momsangrepp. Först kan bilen användas i en MTIC-kedja där moms försvinner och återkrävs. Därefter kan bilens momshistoria manipuleras så att den felaktigt säljs vidare med vinstmarginalbeskattning.

I den nu aktuella grekiska utredningen handlar det i stället om mindre elektronik. Det förändrar inte den grundläggande mekanismen. Bilar, mobiltelefoner, datorer och annan standardiserad elektronik kan alla fungera som värdebärare. Produkten behöver inte användas eller förbrukas. Det är dess fakturavärde, momshistoria och rörelse mellan bolag och länder som exploateras.

Siffrorna är punktestimat och ska inte läsas som exakt uppmätta och årligen konstaterade skatteförluster. Men de visar storleksordningen. ESO uppskattar dessutom brottsvinsten från EU-momskaruseller till drygt 16 miljarder kronor per år, vilket innebär att nästan hela den uppskattade omsättningen betraktas som brottsvinst.

Just osynligheten riskerar att göra hotet mindre prioriterat än dess ekonomiska omfattning motiverar. En enskild svensk kan aldrig se sin egen andel av den förlorade momsen. Ett seriöst företag kan se en konkurrent erbjuda orimligt låga priser utan att förstå att prissättningen möjliggörs av moms som aldrig har betalats. När myndigheter ser ett bolag, en faktura eller en momsdeklaration i taget kan den gränsöverskridande händelsekedjan förbli dold.

Huracán visade att samma bil kan användas för två olika momsangrepp. Den grekiska utredningen visar hur elektronik kan cirkulera genom missing traders och därefter omvandlas till brottsvinster i kontanter, kryptotillgångar, fastigheter och fordon. Produkterna varierar, men infrastrukturen och drivkraften består.

Det är därför bilden av en hydra är mer än en retorisk formulering. När ett bolag stängs, ett land skärper sina kontroller eller en varukategori blir för riskabel kan verksamheten flyttas till nya bolag, nya jurisdiktioner och nya värdebärare.

MTIC är inte ett tekniskt skatteproblem i Europas periferi. Enligt ESO:s uppskattning är EU-momskaruseller ensamma ekonomiskt större än alla bedrägerier mot svenska företag och personer tillsammans. Det är ett av våra största bedrägeriproblem – och samtidigt ett av de minst synliga.