En bild eller film bör betraktas som obekräftad tills dess ursprung, autenticitet, plats, tid och sammanhang har kontrollerats. Ett verkligt material kan vara gammalt, felbeskrivet eller återanvänt. Det kan också vara helt eller delvis AI-genererat eller manipulerat.
Steg 1 - Dokumentera materialet
Spara så mycket som möjligt innan inlägget ändras eller försvinner:
- webbadress och plattform
- kontonamn eller avsändare
- publiceringsdatum och klockslag
- bild, videofil eller skärmbilder
- tillhörande text, kommentarer och hashtags
- den plats och händelse som avsändaren påstår att materialet visar
Skilj alltid mellan vad avsändaren påstår och vad materialet faktiskt visar.
Steg 2 - Leta efter tidigare publiceringar
Gör en omvänd bildsökning. För video kan du välja ut flera tydliga bildrutor och söka på dem var för sig.
Leta särskilt efter äldre publiceringsdatum, andra platsangivelser, ursprungliga konton, nyhetsartiklar och beskurna eller redigerade versioner. Om materialet publicerades före den påstådda händelsen kan det inte visa det som nu påstås.
Steg 3 - Bedöm om materialet kan vara AI-genererat eller manipulerat
Kontrollera om bilden eller filmen verkligen tycks visa en verklig händelse. Leta bland annat efter:
- orimliga händer, fingrar, ansikten eller kroppsformer
- onaturligt ljus, skuggor eller reflektioner
- osammanhängande text och bokstäver på skyltar
- objekt som smälter samman, flyter eller ändrar form
- upprepade mönster i människor, fönster eller vegetation
- märkliga perspektiv, proportioner eller bakgrunder
- hopp, förvrängningar och förändrade detaljer mellan videorutor
- onaturliga rörelser, läppsynk eller röster
AI behöver inte ha skapat hela materialet. En verklig bild eller video kan ha förändrats genom att personer, fordon, byggnader, ljud eller andra detaljer har lagts till, tagits bort eller bytts ut.
Automatiska AI-detektorer kan ge stöd, men bör inte ensamma avgöra om materialet är autentiskt.
Steg 4 - Samla geografiska ledtrådar
Studera materialet systematiskt och notera fasta detaljer:
- byggnader, tak, fasader och fönster
- vägar, korsningar, rondeller, broar och järnvägar
- skyltar, företagsnamn, språk och vägmarkeringar
- kraftledningar, stolpar, trafikljus och hållplatser
- berg, kustlinjer, floder, fält och terräng
- monument, kyrkor och andra landmärken
Små fasta detaljer är ofta mer användbara än stora men tillfälliga objekt.
Steg 5 - Formulera och pröva en platshypotes
Utgå från tillgängliga uppgifter, men behandla platsangivelsen som en hypotes. Beskriv vilken typ av miljö du söker, exempelvis ett industriområde nära en större väg och ett vattendrag.
Sök sedan efter en plats som kan förklara samtliga synliga detaljer, inte bara ett enskilt landmärke.
Steg 6 - Jämför med kartor och referensbilder
Jämför materialet med flera oberoende källor, exempelvis satellitbilder, karttjänster, gatubilder, lokala fotografier och annat verifierat material från platsen.
Kontrollera vägdragning, byggnaders placering, avstånd, terräng, parkeringsytor, järnvägar, kustlinjer och andra geografiska former.
Steg 7 - Fastställ kamerans position och riktning
Det räcker inte att hitta en liknande byggnad. Kontrollera även:
- vad som ligger framför, bakom och vid sidan av kameran
- objektens ordning och inbördes avstånd
- vägarnas vinklar och kurvor
- vilka sidor av byggnaderna som syns
- horisont, höjdskillnader, sol och skuggor
Markera gärna en ungefärlig kameraposition och siktlinje på kartan.
Steg 8 - Kräv flera oberoende matchningar
En tillförlitlig geolokalisering bör bygga på flera detaljer som tillsammans bildar ett unikt mönster. En vägkurva, en särskild takform, en kraftledning och ett vattendrag som alla ligger rätt är starkare än ett ensamt liknande landmärke.
Försök också aktivt hitta sådant som talar emot din hypotes.
Steg 9 - Bedöm när materialet kan ha skapats
Undersök den tidigaste kända publiceringen och jämför sådant som:
- väder, molnighet, snö och vegetation
- vattennivåer och årstidsförändringar
- solens och skuggornas riktning
- byggprojekt, vägförändringar och skador
- historiska satellitbilder och fotografier
Det går ofta att fastställa ett möjligt tidsintervall även när ett exakt klockslag inte kan bevisas.
Steg 10 - Värdera metadata kritiskt
Metadata kan innehålla tid, plats eller kamerainformation, men den kan saknas, tas bort, ändras eller manipuleras. Uppgifterna kan också avse när filen sparades i stället för när materialet skapades.
Använd därför metadata som ett komplement till andra observationer, aldrig som ensam bevisning.
Steg 11 - Dokumentera slutsatsen och osäkerheten
Redovisa arbetet så att någon annan kan följa och kontrollera det:
- Påstående: Vad sägs materialet visa?
- Autenticitet: Finns tecken på generering eller manipulation?
- Plats: Vilken plats har identifierats?
- Stöd: Vilka detaljer och källor matchar?
- Tid: Vilket tidsintervall är möjligt?
- Begränsningar: Vad har inte kunnat bekräftas?
Använd exempelvis bedömningarna verifierad, sannolik, oklar, felaktigt beskriven eller motbevisad.