By Det här inlägget ska inte uppfattas som kritik mot myndigheter eller branschorganisationer, eller att jag minsann vet bättre än någon annan. Utan helt enkelt som ett försök till att pragmatiskt visa hur det kan gå att få största möjliga påverkan, genom att ändra fokus .
Men det är min åsikt och min “logik”, som kanske är kraftigt förenklad – det låter jag dig som läsare och andra att avgöra.
Jag läser debattartikeln i Dagens Industri av Rikspolischef Petra Lundh och bitr. rikspolischef Stefan Hector
För den som inte kommer åt artikeln, så argumenterar artikeln för att organiserad brottslighet bekämpas mest effektivt genom förebyggande åtgärder och samverkan med företag och tillverkare, snarare än enbart genom utredning i efterhand.
Efter det så läser jag Svenskt Näringslivs brottsexpert Lena Nitz LinkedIn-inlägg som reflekterar över DI-artikeln ovan.
Lenas inlägg pekar även hon på att brott måste förebyggas genom tätare och mer systematisk samverkan mellan polis och näringsliv, eftersom brott mot företag är fortsatt hög och förtroendet för polisens hantering lågt. Lösningen är gemensamma lägesbilder, effektivare anmälningar och ett nationellt samarbetsramverk – från ord till handling.
Svenskt Näringsliv som nyligen publicerade årets version av sin medlemsundersökning Brottsbarometern 2025, som jag häpnade stort över pga av förra årets version. Undersökningen “Brottsbarometern 2024” och “Brottsbarometern 2025” visar på mer än en fördubbling av bedrägerier riktat mot företag mellan 2024 (8%) och 2025 (19%).
Men Svenskt näringsliv poängterar ju även i sin reflektion att förtroendet för hanteringen är låg, vilket bland annat torde ha sin grund i att personuppklaringen för anmälda bedrägerier fallit till historiskt låga 3%, de senaste två åren (2023-2024)
– Denna ökning är ju alarmerande, inte minst då svenska företag “i alla år” varit mycket anonyma i all typ av kriminalstatistik och rapporter – brotten anmäls helt enkelt mycket sällan och därför syns de (vanligen) inte i statistiken, vilket leder till att det är oerhört svårt att se trender – vilket gör Brottsbarometerns ökning så intressant – för nu syns ökningen helt plötsligt.
Och det ska sägas att Brottsbarometerns siffror fortfarande får tas med en nypa salt, de det handlar om en egenskattad brottslighet av en representant hos medlemsföretagen. Vi vet att bedrägeriförluster ofta kan bokföras som kreditförluster eller liknande – såväl av skäl som att det drabbade företaget inte vill synas som brottsutsatt, men det kan även handla om brist på insikt hos det drabbade företaget om att de blivit ett brottsoffer. Skälen är alltså flera, men det är högst befogat att misstänka att det även gömmer sig ett större mörkertal i Brottsbarometern.
Trots att det inte finns fördelningar i Sverige (vem i samhället som drabbas) så finns de i internationella jämförelser, där företagen står för så mycket som 72% av de kriminellas brottsvinster (till följd av bedrägerier).
Och för att sätta det i ett sammanhang, så publicerade Finanspolisen år 2022 denna rapport om sambandet mellan bedrägerier och penningtvätt: Bedrägerier och penningtvätt – Analys av bedrägerier ur ett brottsvinstperspektiv
Här skriver de “Bedrägerier är också den i särklass vanligaste typen av brottslig verksamhet som förekommer i fällande domar vid penningtvättsbrott.”
med hänvisning till BRÅ-rapporten “BRÅ (2019), Penningtvättsbrott – En uppföljning av lagens tillämpning”Och när vi tittar i BRÅ-rapporten Penningtvättsbrott – En uppföljning av lagens tillämpning så ser vi att 74% av penningtvätten har föregåtts av bedrägerier.
Men här är viktigt att förstå att BRÅ´s siffror i rapporten är från 2015-2017 – och det torde inte vara någon nyhet för någon att bedrägerier mot företag ökat mycket sedan dess, samtidigt som det är de mest inkomstbringande för organiserad kriminalitet och att de slutligen anmäls i försvinnande låg grad till Polisen.
Så när Polisen vill gå från reaktion till prevention och Svenskt Näringsliv vill gå från ord till handling, så får väl jag bidra med att lysa upp vägen för dem för att mest effektivt ta sig dit de vill.
Som i sin tur bygger på att gå från att (endast) jobba mot bedragarna och penningtvätten, till att sikta in sig på anstiftarna, möjliggörarna och bolagsmålvakterna.
Och därför gjorde jag denna lilla AI-genererade infografik.
Jag som skriver på internetsweden.se, gör det ideellt och för att upplysa dig om verksamheter och fenomen som JAG anser att det finns skäl att ifrågasätta och/eller varna för..
Innehållet kan även vara mer generellt om internet i Sverige, men även om tillvägagångssätt som bedragare använder i olika bedrägerier och bluffar/svindleri, oftast relaterade till internet.
Eller så är det analyser eller tankar jag har kring fenomen i vår omvärld, ofta då kopplat till kriminalstatistik och bedrägeriprevention.
Peter Forsman – Mottagare av “Stora Kreditpriset 2018”
Läs mer om:
https://www.internetsweden.se/las-mer-om-internet-sweden/
Allt publicerat på internetsweden.se är licenserat under CC BY 4.0 vilket innebär att du får dela, bearbeta, mixa – förutsatt du lämnar erkännande.
