Försäkringskassans silvertejpslösning

F-kassan vill komma ut i media med positivt laddade nyheter, så de kontaktar TT som okritiskt skriver, och sedan återrapporteras av SVT, där jag idag hittar nyhetsartikeln

Allt fler polisanmäls för vab-fusk – explosionsartad ökning

Men “Explosionsartad ökning” handlar ju bara om en enda sak – att F-kassan tillsatt fler utredare som jagar fusket..

För om F-kassans skärpta kontroller av VAB-fusk kunde vi läsa att den kom redan våren 2015: Försäkringskassan skärper kontroll av vab-fusk och i den artikeln  får vi reda på att 2013 så krävdes 5,8 miljoner tillbaka från fuskande föräldrar, något som sedan ökade till 14,8 miljoner för 2014.

..men i dagen TT-artikel får vi veta att F-kassans bedömning är att 15%, alltså 900 miljoner av de ca 6 miljarder som VAB kostar, misstänks vara fusk.
Men det är viktigt att påpeka att detta är myndighetens egen bedömning, för när Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) presenterade sin rapport om just VAD-fusk 2006, så berättade den att det handlade om 22,5%, vilket isf idag skulle motsvara 1 350 miljoner för 2018. (Den rapporten exemplifieras i en 11 år gammal SR-artikel längre ner, som är upprinnelsen till de utökade kontrollerna).

Och om Utredarna fortsätter i samma takt som nu till årets slut, så lär de kräva tillbaka strax under 60 miljoner av de 900 felaktiga miljonerna, dvs 6,7% (eller 4,4% enl. IFAU:s bedömning).

Jag vill också poängtera att F-kassan på 6 år lyckats 10-dubbla mängden slantar som man kräver tillbaka (från 5,8 miljoner 2013 till knappt 60 miljoner i år) och ändå handlar det bara om 6,7% av det uppskattade fusket med VAB. Jag tänker inte göra mig lustig över vad de “hittade” och krävde tillbaka innan dess, för det är inte roligt alls.

– Ahh jaja, men vad sjutton det är väl bra med 60 miljoner i återkrav?

Nej det anser inte jag, utan ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det uppåt väggarna – Jag ser det som en “Silvertejpslösning” (och såna fungerar sällan bra i längden).

Det finns dessutom ingen redogörelse för hur mycket av de 60 miljonerna som frivilligt betalas tillbaka, utan att dra in mer kostnader från andra instanser och myndigheter som förvaltningsrätt och Kronofogdemyndigheten mm. Och återkrav som sedan riskerar att starta en ekonomisk negativ spiral för den som fuskat.
Som endera leder till ännu fattigare småbarnsföräldrar, kanske till överbelåningar av snabb- och SMS-lån eller till annat fusk och kanske även bedrägerier mm, där oskyldiga (bla barn) ofta kan komma i riktig kläm.
Och allt för att myndigheten inte har någon kontroll alls eller motprestation för att erhålla VAB-ersättning – alltså en öppen godisbutik för den med tänjbart samvete.

..och en bedrägerianmälan (Bidragsbrott) till Polisen leder i 9 av 10 fall till nerlagt beslut…bland annat pga av resursbrist.
Eller om vi nu ska vara riktigt ärliga, så är sanningen sämre än så:

2017 anmäldes 13 300 brott mot bidragslagen och av dem blev 338 stycken lagförda, vilket motsvara 2,5%

Källa: BRÅ: Bedrägerier och ekobrott

Och samtidigt, så innebär 6,7% alltså 60 miljoner att 93,3% av fusket (alltså 840 miljoner) inte upptäcks, trots att det är “all time high” i återkrav av VAB-pengar.

Om F-kassan inte lyckas komma åt 93,3% av problemet, (trots att F-kassan mha ökade resurser i år lyckats hitta 40% fler än förra året), så är inte silvertejp ett bra sätt att bekämpa detta problem med.

Och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, så kan jag anse det märkligt att detta med fuskande VAB-föräldrar lyftas redan för 11 år sedan av dåvarande Alliansregering
Regeringen skärper kontrollen av vab

Och att förslaget då mest verkade handla om utifall skolor och dagis skulle få merkostnader på 110 miljoner om året och huruvida de skulle kompenseras för den kostnaden.

Vad mig (och sannolikt majoriteten av skattebetalarna) anbelangar, så är 110 miljoner, eller om det idag skulle kosta 200 miljoner, så är den summan betydligt lägre än 900 eller 1350 miljonerna som fusket kostar och därmed en ickefråga – bara GÖR!
(Iom det skulle den största delen fusk försvinna – den del som utgörs av organiserad brottslighet, däribland falska identiteter mm. behöver bekämpas på andra sätt)

Men så här 11 år senare så använder F-kassan alltså fortfarande sin 6,7%-iga silvertejp.

Så nej, jag tycker inta att det är bra, utan att det absolut kan göras bättre.
Dvs om avsikten är att komma åt fusket, och inte bara vill ägna sig åt att lindra symptomen..

Jag som skriver, gör det ideellt och för att upplysa dig om verksamheter som JAG anser att det finns skäl att ifrågasätta och/eller varna för.. Jag skriver även generellt om olika tillvägagångssätt som bedragare använder och tipsar om utbildning/kunskap som finns att få. Läs mer om: http://www.peterforsman.se/ https://www.internetsweden.se/las-mer-om-internet-sweden/

Related Articles

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *