Kostnaderna för bedrägerier är större än vi kan ana

För 4 år sedan gjorde jag en jämförelse med Brittiska officiella siffror (Annual Fraud Indicator) för kostnader till följd av bedrägerier. Jämförelsen gjordes sedan för svenska förhållanden – helt baserad på befolkningsmängd.
Den jämförelsen visade att kostnaden då var ca 118 miljarder kronor eller ca 12 700 kronor per invånare i Sverige.
Nu när jag gjort samma jämförelse igen, på samma sätt och med samma källa som tidigare så visar de siffrorna att kostnaden ökat med ca 50 miljarder per år och landar på hiskeliga 317,5 miljarder eller 33 100 kronor per invånare i Sverige.
Jag vill att du som läsare ska se detta för vad det är – en icke-vetenskaplig jämförelse som endast bygger på siffror i relation till befolkningsmängd.
Men oavsett om summan är för låg eller för hög, så visar utvecklingen att problemet är betydligt värre än vad vi kunnat ana.
Jämförelsen uppmärksammades i TV4 Nyheterna nyligen, se inslag


Mitt intresse för att söka information kring kostnaderna för vad bedrägerier kostar oss alla i direkta och indirekta kostnader väcktes någon gång under sommaren 2012.
Jag hade sett en dokumentärtriologi på vice.com där det efter ett par minuter spelades upp en text som kom att fastna på min näthinna:

“Fraud is the fastest growing crime in the world. It is estimated to cost the UK £30 billion every year and $3 trillion globally.”

Källa

Jag hade inte funderat på hur mycket det faktiskt kostade, men jag tyckte ändå att 30 miljarder pund lät som en väldigt stor summa som behövde källgranskas.
Men det framgick inte i videon varifrån uppgifterna var hämtade ifrån, så jag började leta och blev snart klar med att uppgifterna kom från en rapport som kallas “Annual Fraud Indicator 2010“, utförd av myndigheten “National Fraud Authority”

Men summan i den rapporten avsåg bedrägerier flera år tidigare; 2008 och nu var det mitten av 2012, så jag letade upp den senaste versionen av rapporten och insåg att 30 miljarder pund i den senaste rapporten ökat till hiskliga 73 miljarder pund på bara några år. Källa

Jag försökte hitta några liknande siffror i Sverige, men efter många myndighetskontakter kom jag till insikt med att det inte alls fanns någon kännedom om bedrägeriernas effekter på det svenska samhället över huvudtaget.

Det här var dessutom under en period då anmälda fakturabedrägerier slog i taket och varningslistor och massmedia rapporterade om nya aktörer mest varje vecka.
Den ena mer aggressiv och hotfull än den andra och detta medan svensk brottsbekämpning förlitade sig på de som inte betalade bluffakturorna, utan polisanmälde dem.
Dessa försöksbrott var sedan indikator för den officiella brottsstatistiken, som sedan ledde till bedömningar och rekommendationer från Brottsförebyggande rådet.

Problemet jag såg var att jag nästan dagligen fick vetskap om offer som betalat dessa bluffakturor för att bli av med problemet och det var även tämligen vanligt att företag inte ens insett att de betalat tiotusentals kronor för produkter och tjänster som inte ens existerade.

Sammantaget såg jag ett behov att att försöka jämföra svenska förhållanden med de brittiska och försökte därför ta reda på hur stora skillnader det var mellan oss och dem.
Eftersom bedrägerianmälningar till polisen i 9 fall av 10 (än idag) är relaterade till internet, så såg jag internetpenetration och användning som en viktig faktor, vilka tjänster vi använder på internet, hur mycket vi handlar och betalar över internet mm.
Men även faktorer som arbetslöshet, BNP mm kontrollerade jag och jag jämförde en rad olika parametrar och det visade sig att de i flesta ämnen som låg vi väldigt lika.

Därför satte jag ihop en presentation med dessa jämförelser tillsammans med att jag tog summan 73 miljarder pund och “översatte” den för svenska förhållanden – helt baserat på befolkning i respektive länder.
Jag gjorde presentationen bland annat på konferensen Internetdagarna 2012

Sättet att jämföra kostnader, baserat endast på befolkning har ju naturligtvis stora brister och ska läsas för vad det är.
Men eftersom ingen annan skattning eller statistik finns att tillgå i Sverige, så bör det åtminstone ge nya signaler som är värda att ta till sig och komma till insikt med:

Då så innebar det en kostnad på ca 12700 kronor per invånare i Sverige – gammal som ung.
Detta ansåg både P4 Granskar och Dagens Nyheter var ett intressant ämne.

Och så för några dagar sedan så insåg jag att det nästan på dagen nu gått 4 år sedan jag gjorde den jämförelsen, vilket fick mig att söka efter den senaste rapporten igen.
Det visade sig att den tidigare myndigheten “National Fraud Authority” har upplösts.
Men att uppgifterna lagts ut på andra myndigheter och organisationer och “Annual Fraud Indicator” sammanställs numera av UK Fraud Costs Measurement Committee (UKFCMC) och baseras på forskning vid University of Portsmouth’s Centre for Counter Fraud Studies.

Rapporten för 2016 ser jag som riktigt mörk läsning, då den visar att summan som för 8 år sedan var 30 miljarder pund, nu vuxit till 193 miljarder pund för Storbritannien.
Det innebär inte mindre än en kostnad för Storbritannien på 2,1 biljoner svenska kronor.

utvuk

Källa 2008 (30 Miljarder GBP)
Källa 2012 (73 Miljarder GBP)
Källa 2016 (193 Miljarder GBP)

Baserat på befolkning som tidigare jämförelse, så skulle det innebära 317,5 miljarder för Sverige, eller 33 100 kronor per invånare.
Och det innebär även att kostnaderna ökat i storleksordningen 50 miljarder per år.

utvse

(Att kurvan är aningen skarpare för Sverige, beror på valutaförändringar av GBP mellan mätpunkterna)

Men den brittiska rapporten berättar även om fördelningen för vem bedrägerierna drabbar:
Privat sektor 74%, Offentlig sektor 20%, Privatpersoner 5% och Välgörenhetssektorn 1%

När jag jämför Svenskar med Britter idag för att se om eller hur vi skiljer oss åt, så verkar det mesta vara jämförbart när det kommer till användning av nätet.
Som att ungefär 80% använder internet dagligen, vi verkar handla lika mycket på nätet (79% mot 77%) och betalar räkningar på nätet (89% mot 87%).
Och det enda som verkar sticka ut är att svenskarna uppges sälja saker på nätet, mer än dubbelt så ofta som britter (46% mot 20%).

Källor: Sverige 1, Sverige 2Storbritannien

Oavsett hur lika svenskar och britter är, så står det tydligt att bedrägerikostnaderna (oavsett hur stora de är) mångdubblats sedan 2008 och 2012 fram till idag och det borde vara intressant att återkomma med en motsvarande jämförelse 2020 för att se hur det gått.

Jag som skriver, gör det ideellt och för att upplysa dig om verksamheter som JAG anser att det finns skäl att ifrågasätta och/eller varna för.. Jag skriver även generellt om olika tillvägagångssätt som bedragare använder och tipsar om utbildning/kunskap som finns att få. Läs mer om: http://www.peterforsman.se/ https://www.internetsweden.se/las-mer-om-internet-sweden/

Related Articles

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *