Ny djupare analys av UG:s inslag ”Sverigefakturorna”

Ny djupare analys av UG:s inslag ”Sverigefakturorna”

Jag har redan visat i denna bloggpost att Stat, Kommun och Landsting, av allt att döma, endast står för knappt 30% av inkomsterna för de 5 aktuella bedrägliga bolagen som Uppdrag Granskning-inslaget omfattar.
https://www.internetsweden.se/ang-uppdrag-gransknings-avsnitt-sverigefakturorna/

Men i den här nya bloggposten tänkte jag istället titta lite på vad som sägs i inslaget av bla SKL:s representant, men även lite andra motsägelsefulla uppgifter, som helt enkelt inte är kompatibla med varandra. Saker som jag anser behöver lyftas och luftas!

Inlägget avser att visa hur kommunerna och SKL har en annan verklighetsbild än den Uppdrag Granskning visar upp och vad den statliga utredningen egentligen konstaterade. Att övervägande andel av kommunerna idag redan betalar för och använder en automatiserad kontroll mot Svensk Handels varningslista för sina fakturor, men inte varit behjälpta av det, då den listan i dessa fall påvisar brister.

VARNINGSLISTORNA

UG:s reporter upprepar flera gånger i inslaget att varningar publicerats på ”de två största varningslistorna” medan SKL:s representant (SKL = Sveriges Kommuner och landsting) uttryckligen säger att de (SKL) aktivt hänvisar till Svensk Handels varningslista.
Med de två största varningslistorna avses Förenade Bolags varningslista, såväl som Svensk Handels varningslista.

När sedan UG i slutet av inslaget sedan intervjuar en Chefsekonomen för SKL, så radar hon upp en del påståenden, som faktiskt behöver skärskådas.

Säkerställ först att du sett intervjun med SKL:s chefsekonom.
(Startid 52:28 in i denna film https://www.svtplay.se/video/19596788/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-19-sverigefakturorna?start=auto )

96% AV BLUFFAKTURORNA TILL KOMMUNERNA BETALAS INTE!?

SKL:s representant säger sig VETA i inslaget att ganska många jobbar väldigt mycket med det här och att de (Kommunernas) interna kontrollerna successivt förbättrats.
SKL:s representant påstår vidare att det skickas otroligt stora mängder fakturor som är rena bluffakturor ut till kommunerna, men att en statlig utredningen för några år sedan kunnat konstatera att 96% av fakturorna som skickades till kommunerna INTE betalades.

AUTOMATISK KONTROLL MOT SVENSK HANDELS VARNINGSLISTA

SKL hävdar även att de flesta kommuner och Landsting idag har en koppling till Svensk Handels varningslista, men dom (blufföretagen) byter ju hela tiden organisationsnummer och bank och postgironummer, så man (Svensk Handel och Förenade Bolag) hinner ju inte riktigt med att uppdatera listorna..

På frågan om varför inte SKL sprider information till kommunerna i form av varningsklockor, så att det inte skiljer sig exempelvis mellan två grannkommuner, för vem som bestrider och vem som betalar. SKL menar att de aktivt jobbar med att försöka stoppa ”det här” och ”här finns information” och så vidare, och hon fortsätter med ”Vi har inte koll på de här företagen utan vi säger att det är Svensk Handels varningslista som man ska använda”

Hon menar att företagen som håller på med det här är oerhört snabbfotade, så att de som står bakom listorna inte hinner uppdatera varningarna.
Och hon menar sedan att kontrollen inte kan vara manuell, utan kommunernas system behöver kontrollera listorna automatiskt.

När hon sedan utvecklar sina tankar om det automatiska systemet (det framgår inte om det är hennes vision eller om hon syftar på speciellt system)
Och så säger hon:

– Och om det automatiserade systemet finns, så ska det.. annars är det ju fel på systemet och då får man ta tag i det.

Men vi stannar där, annars blir den här bloggposten alltför lång för att någon ska orka läsa det.
Men jag ska försöka ta det hela i ”nivåer”, så att det går att hänga med i mitt resonemang.

Enligt UG:s kartläggning så har alltså samtliga Landsting (20 stycken) och 281 av Sveriges 290 kommuner (97%) betalat bluffakturor under deras kontrollperiod som i inslaget beskrivs som ”de senaste åren”.


Det är med de siffrorna högst sannolikt att 100% av landets kommuner har tagit emot en bluffaktura under samma period.

———————————————————-

MEN VAD BERÄTTADE DEN STATLIGA UTREDNINGEN – EGENTLIGEN?

Om vi då börjar med SKL:s påstående om att en svensk statlig utredning konstaterade att 96% av fakturor skickade till kommunerna inte betalades, så stämmer det helt enkelt inte.

Det finns endast en statlig utredning i ämnet och den heter (kanske inte så förvånande) Fakturabedrägerier SOU 2015:77 och presenterades i september 2015.
Vi ska vara medvetna om att utredningen till stor del bygger på besvarade enkäter, så svaren bygger på vad respektive kommuns enskilde representant tror/är medveten om/valt att svara.
(För som SKL:s Chefsekonom sade i intervjun – det jobbar över 1 miljon människor inom Sveriges kommuner och enkätsvaren representeras av 290 svarspersoner)

Vad utredningens svar kom fram till var istället att 90% av kommunerna menar att de INTE skulle ha tagit emot någon bluffaktura!

Vi kan alltså översätta det till att 261 (90%) stycken av landets 290 kommuner svarar att de INTE fått någon bluffaktura.
Samtidigt som UG presenterat facit för perioden, där 97% av Sveriges kommuner defacto har betalat bluffakturorna (och då självklart ”har fått bluffakturor”).

Och i inslaget så visas flertalet exempel på ”utpressningsliknande” situationer, något som för de flesta skulle klassa som ”hot”, men när den statliga utredningen frågar kommunerna om varför de betalat bluffakturor, ja då förekommer det inte alls – enligt enkätsvaren så har ingen blivit hotad, men det kanske gömmer sig i ”obehaglig situation-stapeln”.

VAD FÖRLITAR SIG KOMMUNERNA DÅ PÅ?

SKL:s chefsekonom verkar i inslaget mest sväva iväg och fantisera om ett automatiserat system som skyddar genom att kontrollera varningslistorna och hon säger bla ”om ett sånt system finns..” 

Och ganska uppenbart är hon inte ens medveten om att över 200 stycken av Sveriges kommuner (alltså minst 69%) förlitar sig på automatiserad kontroll från ett företag som heter Inyett och som i presentationer beskriver sin tjänst mot bluffar som ”Ekonomiavdelningarnas framtida hemlarm” och redan gör precis det SKL:s chefsekonom önskar sig: alltså kontrollerar kommunernas fakturor mot  Svensk Handels varningslista.

..Problemet är att Uppdrag Granskning redan gett svaret på HUR VÄL det fungerat för de 200+ kommunkunderna..

Kanske bör man som inköpare/beställare även här ställa sig frågan om vad man beställt och fått för betalda pengar..
Eller som SKL:s Chefsekonom uttrycker det:
”Och om det automatiserade systemet finns, så ska det.. annars är det ju fel på systemet och då får man ta tag i det.”

VARFÖR FUNGERAR DET INTE SOM AVSETT OCH VAD FÖRLITAR SIG INYETT PÅ?

Ja, dessvärre är svaret att de laddar hem Svensk Handels varningslista och kontrollerar kommunernas betalningar utifrån den listan.
Jaha, men var inte den bra? ..det var ju den varningslistan som SKL:s Chefsekonom hänvisar till..

För att du som läsare ska förstå, så måste man först ha klart för sig att ansvaret för varningslistan lämnades över från Svenskt Näringsliv, som först drev listan, till Svensk Handel runt 2002 och de har drivit listan sedan dess, periodvis med ”högst varierande aktivitet”.

Sedan har media, myndigheter, branschorganisationer och många andra använt den enkla (ofta okunniga) lösningen att bara hänvisa ”allt sånt relaterat” till Svensk Handels varningslista.

– Läs där, leta efter bolag där, överlåt till dem, för dom kan minsann..!

Till och med Polisen har vid flera tillfällen kallat det ”den närmast myndighetsliknande lista man kan hitta”
Men det är alltså andras hänvisningar och epitet som SH behöver leva upp till.

– och för den otacksamma, men samhällsbärande uppgiften är jag inte det minsta avundsjuk på Svensk Handel (speciellt då de ofta helt saknat kunskap utanför den enskilda fakturakopians knapphändiga uppgifter).

Men innehållet på Svensk Handels varningslista är dessutom läsargenererat, dvs SH lägger upp bolag på listan baserat på de anmälningar som skickas in från deras medlemmar (och en del andra), dessa anmälningar bedöms sedan utifrån olika kriterier innan de hamnar på listan. Men anmäls de inte till Svensk Handel, så har de inget att lägga upp – enkel logik!

Dessutom införde Svensk Handel två olika status-kriterier för något år sedan där de som listas markeras endera med ”Varning!” eller ”Var uppmärksam!
Dessa variabler förmedlas dock inte vidare till den som laddar ner listan för egen distribution eller kontroll (som exempelvis Inyett, Allabolag eller Bankgirot) utan gradskillnaden av dessa olika typer av ”varningar” syns endast på Svensk Handels egen listningspublicering på sin hemsida. Vilket faktiskt inte känns helt optimalt.

Men jag ska ärligt säga att jag inte anser att Svensk Handels varningslista är dålig eller att den inte fyller någon funktion, för det anser jag!

Men jag tror däremot att anledningen till det jag redovisar här nedanför till stor del bygger på att listorna har olika kund- och läsargrupper som anmäler till Svensk Handels varningslista i jämförelse till Förenade Bolag och deras anmälande medlemmar.

Alltså inte så mycket ”bättre eller sämre” – men till stor del helt olika varningar på de 2 varningslistorna!

Och det handlar då mindre om tycke och smak eller vilken information som varningarna värdeadderats och relaterats med, utan det är bara att se hur olika de två listornas innehåll är:

RIGHT ON..

De 5 företagen som Uppdrag Granskning fokuserat på är följande:

Interpoly Chemicals AB, 556763-1451
Svensk Handels varningslista: ALDRIG PUBLICERAD
Förenade Bolags varningslista: PUBLICERAD: 27 maj 2016 http://www.forenadebolag.se/varningslistan/interpoly-chemicals/

Genlite Search AB, 556661-2346
Svensk Handels varningslista: ALDRIG PUBLICERAD
Förenade Bolags varningslista: PUBLICERAD: 4 mars 2016 http://www.forenadebolag.se/varningslistan/genlite-search/

Universal Solutions Sweden AB, 556681-6988
Svensk Handels varningslista: PUBLICERAD: 2016.12.02 http://www.svenskhandel.se/verksam-i-handeln/sakerhetscenter/varningslistan/varnade-foretag/universal-solutions/
Förenade Bolags varningslista: PUBLICERAD: 30 mars 2015 http://www.forenadebolag.se/varningslistan/universal-solutions/

Royal Chemical Industries AB, 556641-6219
Svensk Handels varningslista: ALDRIG PUBLICERAD
Förenade Bolags varningslista: PUBLICERAD: 20 september 2013 http://www.forenadebolag.se/varningslistan/royal-chemical-industries/

Millennium Computer Systems AB, 556651-5879
Svensk Handels varningslista: ALDRIG PUBLICERAD
Förenade Bolags varningslista: PUBLICERAD: 3 augusti 2011 http://www.forenadebolag.se/varningslistan/millenium-computer-systems-ab/

..TARGET

4 av de 5 bluffakturerande företagen som Uppdrag Gransknings reportage handlat om (och kommer att handla om i kommande program) har alltså inte ens publicerats på Svensk Handels varningslista och det 5:e bolaget/varningen som väl publicerades, den varningen hade redan publicerats av ”kollegan i branschen” mer än 1½ år tidigare.

Så när SKL:s talesperson säger att listorna inte hänger med för att företagen är snabbfotade med att byta organisations- bankgiro och postgironummer byts så ofta – tja, sanningen är alltså en annan, åtminstone för dessa aktuella blufföretag.

Och av den anledningen, så delar jag inte heller Svensk Handels Säkerhetschefs verklighetsuppfattning om Svensk Handels kunskap eller påstådda framgångar inom området, som han beskriver i den direkt relaterade opinionsartikeln som produktplacerats i den av SKL ägda tidningen ”Dagens Samhälle”, som av en händelse hinns med att inte bara posta samma dag, utan till och med samma sekund som Uppdrag Granskning-avsnittet sändes: Kommunerna måste ta fighten mot blufföretagen” 

– så i motsats till artikeln. så ser jag kommunernas fokus på- och användning av Svensk Handels varningslista som en del (såväl direkt som indirekt) i den bristande internkontroll som Uppdrag Granskning uppvisat hos Sveriges kommuner och Landsting (och jag visat att i högsta grad även gäller svenska företag)!

Alltså av den enkla anledningen att Svensk Handel axlat rollen som samhällets Top of Mind för fakturabedrägerier i Sverige, utan att kunna fylla den rollen på många år nu!

Självklart vore det önskvärt att de två varningslistorna kunde hitta samverkansmöjligheter och berika varandras innehåll för allmänheten att ta del av, oavsett om det är frågan om näringsidkare eller statligt/kommunalt anställd. Det anser jag alla skulle tjäna på.

Att antalet anmälda fakturabedrägerier till Polisen minskar sedan flera år, alltmedan mängden faktiska och egentliga bluffakturor är konstant hög, med variationer av målgrupp och geografisk spridning.


– Men där brottsoffren inte ser någon mening med att anmäla längre: det ser jag inte som någon framgång, det ser jag som ett misslyckande!

Related Articles

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *