By 10 års tillbakablick..
Med anledning av min tidigare artikel om Företagsvärlden/Ultimedia AB, så påmindes jag idag av min tidigare arbetskollega och vän Ludvig Isacsson om att vi båda var involverade i något som kan liknas vid “massmedial turbulens” när det visade sig att kommuner och myndigheter betalade 1/4 av de då granskade bluffakturorna – för ganska exakt 10 år sedan (medan småföretagare knappt inte betalade bluffakturor) .
Både jag och Ludvig var då båda involverade i “Samverkansgruppen mot fakturabedrägerier” tillsammans med flera myndigheter och branschorganisationer.
Och både jag och Ludvig möjliggjorde på olika sätt att Polisen (NBC) ens kunde publicera BESTRID.NU
Men tonen och nivån i samverkansgruppen handlade annars mest om att inte peka ut vare sig förövare eller brottsoffer, så gick jag tillbaka till min kammare och funderade..
..och funderade..
En annan anledning till att jag satt och funderade var att “branschen” precis som myndigheter, sommar efter sommar basunerade ut varningar om att det mest var småföretag som betalade bluffakturor och då helst på sommaren pga sommarvikarier. (Trots att jag och Ludvig pekade på att bluffaktureanmälningarna i den officiella statistiken dels gick ner under sommarmånaderna och var en året-runt-plåga och vi visste båda att småföretagsbudskapet var helt felaktigt – men ingen ville lyssna.
Och det var även i den vevan som jag granskade en hel del förundersökningsprotokoll och aktbilagor och kom på att jag ju istället kunde titta och rangordna betalningsbetalarnas omsättning föregående år samt “organisationsform”.
Sagt och gjort, färdigfunderat, så det var vad jag gjorde – jag gick igenom 3 bolags bankspecar (bilagor i utredningarna). Bolagen, vars enda funktion var att agera betalningsmottagare åt lika många “Produktnamn”
(“Produktnamn” är vad jag kallar det som står på bluffakturan, som “Företagsvärlden” för Ultimedia AB och “Företagsjournalen” för Nyalamedia AB).
Och då det snart gått 10 år (jag tror bilden nedan är framtagen i mitten-slutet av juli 2015), så kan det vara nog så aktuellt att påtala att SKR varit medvetna om detta problem LÄNGE!
(Så att ni själva avgöra hur det är med “småföretagen”..)
Ovan ledde till att NBC, Polisens Nationella Bedrägericentrum gick ut i SR Ekot
Kommuner luras av bluffakturor (länkat till artikeln)
Som ledde till den här SR-uppföljningen dagen efter
Kritik mot bristande kommunkontroll av bluffakturor (länkat till artikeln)
Och även Driva Eget skrev en rewrite med anledning av det.
Småföretagare bäst på att INTE betala bluffakturor (länkat till artikeln)
Sägas bör även att jag kontrollerade 3 stycken bolag som hade rollen som betalningsmottagare, men då bör du som läsare känna till att när vi pratar om denna “bluffindustri” så behöver man först och främst vara medveten om TILLVÄGAGÅNGSSÄTT, för att förstå om “PRODUKTEN” har 2 eller 3 roller (dvs införsäljare eller bara utskick av bluffakturor), sedan behöver man förstå att varje roll är utbytbar och kan ersättas med nytt bolag över tid.
Det finns exempel på “Produktnamn” som använt 10+ olika betalningsmottagare.
Likaväl som man behöver förstå att olika “produkter” kan inrikta sig olika mot olika organisationstyper och branscher – så fördelningen kan säkerligen variera stort.
Men tack vare Jens Nylanders ypperliga https://kommun.jensnylander.com/leverantorer går det ju numera att iaf kontrollera fördelningen (procentuellt) av hur mycket det offentliga betalat till varje bluffakturebolag.
Procentsatser kanske kan skapa lite ny attention hos SKR?
Jag som skriver på internetsweden.se, gör det ideellt och för att upplysa dig om verksamheter och fenomen som JAG anser att det finns skäl att ifrågasätta och/eller varna för..
Innehållet kan även vara mer generellt om internet i Sverige, men även om tillvägagångssätt som bedragare använder i olika bedrägerier och bluffar/svindleri, oftast relaterade till internet.
Eller så är det analyser eller tankar jag har kring fenomen i vår omvärld, ofta då kopplat till kriminalstatistik och bedrägeriprevention.
Peter Forsman – Mottagare av “Stora Kreditpriset 2018”
Läs mer om:
https://www.internetsweden.se/las-mer-om-internet-sweden/
Allt publicerat på internetsweden.se är licenserat under CC BY 4.0 vilket innebär att du får dela, bearbeta, mixa – förutsatt du lämnar erkännande.
