För en tid sidan skrev jag om Nigeriabrev på Varningslista.se
Jag refererade då till en krönika skriven av Anders Nyman på Cint för något år sedan. Men eftersom jag blev lite intresserad av detta ursprung så ville jag själv förvissa mig om texten och framförallt om jag kunde lära mig något mer nyttigt av denne Franske detektivchef Marie-François Goron (f.1847 - d.1933) som var chef för Sûreté under 7 års tid (1887-1894).
Och som förutom sina memoarer som jag alltså fått tag på även skrivit ett antal noveller, varav åtminståne en har filmatiserats.
Boken ska ha utgivits på franska 1898, men översatts till Svenska och utgivits av Albert Bonniers boktryckeri 1899.
Jag funderade först på om jag skulle använda OCR-mjukvara, men det skulle ta bort den autentiska känslan, så jag valde istället att skanna in de sidor som berör ämnet, för jag tycker att det är fascinerande att han alltså för över 110 år sedan skriver att:
detta klassiska bedrägeri, som härstammar från början af vårt århundrade och som tusentals tidningar ha afslöjat, men som ändå alltid lyckas..
Vidare skriver han att
Det märkligaste är, att dessa tiggarebref skickas ut på måfå och att addressaternas namn äro hämtade ur adresskalenden
och
Dessa operationer erfodra … ett visst rörelsekapital, ty det händer ibland, att flera tusen bref afsändas utan resultat, men tjuvarna drabbas sällan af denna otur, ty de dumma äro legio
Om detta ”klassiska bedrägeri” fanns i början av 1800-talet och tusentals tidningar avsöjat det när boken utgavs för ca 110 år sedan, så kan man smått fråga sig vad människan lärt sig de sista 100 åren.
Uppenbarligen är vi lika naiva och låter oss luras att någon från ingenstans kommer och ska göra oss till miljonärer i dagens informationssamhälle som man var när det kördes runt med häst och vagn på gatorna.
Ty de dumma äro legio..
Kul att du fått tag på ett eget exemplar! Du förstår att jag höll på att trilla av stolen när jag läste detta stycke första gången. Hur bedrägerivarianten hamnade i Nigeria från 1800-talets Frankrike är dock ett mysterium, men i takt med att allt fler tidningsarkiv digitaliseras och blir sökbara kanske det framöver går att följa utvecklingen genom årtiondena.
@Anders – Ja det är en riktigt intressant raritet. Och jag hoppas som du att det går att spåra bakåt om vem och när, men det är också intressant att det som varit känt under så lång tid av tidigare generationer får en sådan BOOM iom internet och hur kommer inte bluffen att evolvera i framtiden..
//Peter
[...] attribut med en detektivs metoder. Resultatet är Internet Sweden. En intressant artikel handlar om Nigeriabreven, som dateras ett par hundra år bakåt i tiden. Inte konstigt då att idioterna fortsätter. För [...]
[...] skriver slutet av 1800-talet, så tycker jag nog att mitt inlägg http://www.internetsweden.se/ty-de-dumma-aro-legio/ berättar att dom är äldre än [...]
[...] vill rekommendera intresserade läsare till mitt inlägg ”Ty de dumma äro legio” som visar att den här sortens bedrägeri ”Advance fee scam/frauds” funnits [...]
[...] Läs: http://www.internetsweden.se/ty-de-dumma-aro-legio/ [...]
[...] Varje gång jag skriver om nigeriabrev i olika former, så brukar jag påpeka att dessa härstammar från ”åtminstone” tidigt 1800-tal, Så det är inget unikt med Internet, utan har lurat godtrogna i flera generationer. Läs: http://www.internetsweden.se/ty-de-dumma-aro-legio/ [...]
[...] som alla härstammar från ”The spanish prisoner” och som jag visat genom mitt inlägg Ty de dumma äro legio - har sina rötter från början av [...]
[...] Tyvärr är det fortfarande många som luras på pengar av bedragare med knep som varit kända sedan 1800-talet. Några tips för att inte bli lurad [...]
[...] november 20, 2012 / Ingen kommentar Jag har tidigare skrivit om ”Den gömda skatten” som har slående likheter och tros vara anfadern till dagens nigeriabrev och som enligt [...]